"Bryt upp bryt upp! Den nya dagen gryr,

                                                            oändligt är mitt stora äventyr."

Man får använda de korta stunderna av ledighet till att njuta av dem fullt ut. Resan blev en aning kortare än tänkt då de behövde mig på jobb men heter man Abrahamsson i efternamn är det inga problem att hinna med. 

Det var iallafall två helt underbara och oförglömliga dagar, längtar redan tillbaka.

Jag åkte på tisdagen med packningen bak i nissan, jaf var nu på väg mot Romsdalen och riksväg 63 som ligger ca 3,5 timme bort från Moelv. Romsdalen är en trång dalgång med enorma berg bredvid vägen, då man åker igenom dalen känns det nästan som om bergen ska välta över en, så stora och mäktiga har jag aldrig sett förut. Jag blev slagen av att åka till Jotunheimen men detta var något helt annat som tyvärr är svårt att beskriva med ord och bilder detta måste ögat själv se.

Bergen här reste sig rakt upp från marken som en stor vägg, mörka kantiga och aggressiva lutade de sig ut mot väg E136 bilarna på vägen såg ut som små myror i jämförelse. Detta var helt galet och jag trodde faktiskt inte på det jag såg, det gör jag inte än fast det gått två dar nu. 

På natten till onsdagen stannade jag och sov nere i en skogsglänta brevid en fors som hade så otroligt smaragdgrönt vatten att tanken spelade mig ett spratt om att det var gifitgt att ta på. visst detta vatten ska man inte dricka för då blir man nog dålig, men  bada kan man nog allt göra. Jag  satte mig ner en stund i skymmningen för att skåda på detta vatten då något svart for förbi 5 cm från huvudet, jag hoppade till och tittade ner mot forsen igen, säkert mellan 5-10 fladdermöss dansade runt vattenytan och ibland tog de en avstickare mot mitt huvud=) mycket trevligt sällskap.

Lägerplatsen som jag hädanefter kallar för Batmans näste

På onsdagen fortsatte jag sista timmen innan jag skulle svänga av mot riksväg 63, för er som undrar vad som finns på denna väg så ska jag tala om för er att här finns massor av troll, jag var på väg mot trollstigen Norges näst största turistattraktion. 

Trollstigen öppnades av kung Håkon den 31 juli 1936, efter en byggtid på åtta år. Vägen omges av flera berg på över 1000 m. Vägens högsta punkt är 850 m över havet och slingrar sig med elva hårnålskurvor från Isterdalen upp till Stigrora.

Där var jag till slut, framme vid start punkten för min tripp. Jag parkerade bilen vid Trollstigen gjestegård, vädret var inte direkt lovande och man såg inte mycket av bergen runtom då regnet öste ner och molnen låg tätt packade. 

De flesta som kommer hit åker hela vägen upp i bil men jag har bestämt att inte vara som de flesta andra och tog ner cykeln från bilen, jag kan nog uppfattas som en galning för många, varför ta cykeln uppför ett berg då man kan åka bil och slippa bli våt. Men de ska ju vara värt att kämpa för också.

Jag hoppade upp på cykeln och startade min färd med ett stort leende, efter 10 minuter var jag ordagrant genomsur från topp till tå och stigningen hade inte ens börjat.

men det gick mer och mer uppför bil efter bil körde om mig, några tittade konstigt på mig medans andra vinkade glatt och gav tummen upp, annars var jag totalt ensamen där ute bara jag, cykeln, regnet ocg bergen. Helt fantastiskt.

Jag cyklade hela vägen upp med ett enda stopp för att fylla på energin med lite nötter, vill inte säga att det var jobbigt att ta sig upp trots att vägen lutade 10 grader. Ju längre på sträckan jag kom ju mindre blev bilarna nedanför mig, som synd var så såg jag inte den vackra utsikten bland bergen då det var väldigt molnigt, men jag såg hela tiden nedanför mig. vägen upp är väldigt smal knappt så två bilar får plats bredvid varandra och det enda som skiljer asfalten från de branta stupen var några uppstapplade stenar. 

väl uppe på toppen var jag stolt att jag lyckats ta mig upp trots piskande regn, jag vände direkt för att slippa bli kall, nedfärden gick väldigt snabbt, det var lite spännande när man släppte på bromsarna och gasade utför tills de snäva kurvorna kom, och nu var det jag som var kung på vägen, min lilla crescent Njord körde förbi bil efter bil utför backarna. Tillbaka på gjestegården igen så skyndade jag mig att hyra en dusch då jag var iskall och genomblöt sedan åt jag en välförtjänt middag på restaurangen och tog mitt pick och pack och åkte hemåt igen.

Snart uppe=) här står jag på en sten som skiljer vägen från det branta stupet, ska även passa på att demonstrera min nya cykelhjälm, mamma den kommer inte att hjälpa om jag ramlar över kanten.

Romsdalen, här igenom mellan bergen åkte jag. Bilen med husvagnen till höger på bilden får demonstrera ett ungefär hur det ser ut.

denna lilla resa var helt otroligt och det var nog ännu häftigare än Jotunheimen, hit kommer jag fler gånger i sommar utan tvekan, förhoppningsvis så har jag några fler dagar att ta ut och vackrare väder=) 

Norge är ett otroligt häftigt land med sin mäktiga natur det finns faktiskt allt man vill ha här och tanken på att flytta hem ngn dag känns just nu väldigt avlägsen.

hoppas ni får en fantastisk helg jag ska börja min med att gå på premiären av World War Z (norsktalande) hehe

Ha de bra